fredag 20091120




fick ett gräddstänk i ögat nyss, det sved värre än vad jag trodde. trots mina linser.
det är återigen fredagkväll och jag är hemma hos mig. har spenderat en dag i torsbo med en mastigt teoriprov. snart är det äntligen slut och jag kan börja se framåt åt nästa termin. fick leka med lisa och lovisa och william en stund också. det är fashinerande hur lovisa börjar formulera korta meningar istället för enkla ord. "kokka" (moster) har blivit ett tydligt "moster tiiina". idag fick jag en fin, handplockad pinne av henne, den kom ända från skogen!

ibland önskar jag att verkligheten skulle vara annorlunda. men när den annorlunda vardagen kommer så backar jag tillbaka och önskar tillbaka tryggheten. jag önskar så att jag kunde få stabilitet i mitt liv igen. det kanske låter som stora ord men man man trappa ner dem i små delar som ger förståelse.

ibland känner jag fortfarande att mina vardagar ter sig i ett svart-vitt rutmönster.
stiga upp
jobba
komma hem

stiga upp
jobba
komma hem


.åter till verkligheten nu ska vi äta kladdkaka på stora brogatan.



måndag 20091116


måndag lunchtid och jag tillägnar dagens låt 747 med Kent till min syster. det är liksom våran låt.
sitter och lyssnar på club-versioner från tillbaka till samtiden-skivan. det och en kaffe utgör min eftermiddag idag.


fick högsta betyg på min marknadsplan för mitt fiktiva företag. läraren skrev stående ovationer från umeå. igen.
visserligen är jag 5 år efter alla andra men snart har jag ett slutbetyg. vi får se vad våren har för planer för mig.




fredag 20091013

 



det enda jag har lärt mig av mitt uppbrott är att aldrig släppa iväg de personer i ditt liv som betyder mest. det är de som som gör dig till den du är och dom som är värda att leva för. det är dom som frågar varje dag hur dagen har varit och faktiskt lyssnar på vad du säger. det är dom som alltid kommer känna dig innerst inne och dom som du faktiskt inte vill vara utan.

allting har en mening.

jag skapar tårar i ögonen, men önskade så att jag kunde skapa leenden.



tisdag 20091110

tisdag och en ny vecka har börjat. jag är lite nervös gånger två. jag är lite förväntansfull gånger två. jag ser i kors. jag ser sneda vägskäl och raka korsningar. jag gör mitt bästa för att prestera på jobbet, men räcker det ända fram, kommer jag ikapp, finns det utrymme för felsteg och dåliga beslut? det regnar ute och tankar tänks. är det försent, är det för tidigt. kommer jag någonsin komma ikapp efter allting som har hänt.

imorgon far vi till sthlm och representerar vår kundklubb. vi är stolta för att ha blivit nominierade till en av sveriges tre bästa kundklubbar. vi speglar oss i glansen samtidigt som vi sträcker på ryggraden och ser instinkten rakt i ögonen.


I just wish we were eachothers to have.

min favoritbloggare paketerar sina känslor så fint och så tydligt som jag inte har läst någon annan göra.



I love being held. I love when I am in someones arms, and I know that they would do anything for me. yea, I know its selfish but that is what I love. I love waking up to someone and smiling and having them smile back. When you are cold, and you are sharing a blanket and you have their sweatshirt on. your hair is all a mess and your breath smells and you nuzzle up to their neck and they nuzzle you back and wrap their arms around you. and you smile. And fall right back asleep.

I love walking into a room and he smiles back at you, you work your way over, making googiley eyes just for fun until you reach him, and then he wraps you in a big hug and you say hi and act like you haven’t seen each other in ages. That is a great feeling.

Feeling the rush of his lips trail down your body, covering every spot of skin. Giving in to him, giving him what you both want. Feeling like one. Knowing your love will not fade. Knowing giving him that will make him keep you forever, just as you want.

The happy moments, the secret smiles. Going out with his family and saying something they don’t get, but he gives me that look that tells me he got it and he found it funny. Him telling me how beautiful I am in front of his family. Them looking at us and seeing how much we adore each other. The feeling of pride when his mom tells me she is happy her son has found someone so worth his love.

The tears after a big fight. And then him rushing over to dry them with kisses, not being able to sleep until he knows I am better.

The silent way people drift apart, the way the secret smiles fade. The fights end in crying with no one to hold you. the way your world seems to collapse, but you know this isn’t the way its supposed to be.

YELLING AT HIM TO FIX IT. even though you know you did more damage than he did.

After the break up, the feeling of betray as you look at another guy. Knowing you shouldn’t be looking, you don’t belong to them. knowing he still doesn’t look at anyone but you.
When you hang out, the way his eyes watch yours,the way they say sorry, the way you know he wants to kiss you and make all the pain go away. Trying your hardest not to cry because he refuses to become a couple together.

Being completely in love with him. and him with you.
Being best friends.

Him thinking he is not good enough, so he wants you to find someone that is.

You refusing to find someone else because you want him.

The complications. The tears. The heartache.
The feeling of love through it all.






måndag 20091102





två av mina närmaste godingar.





 

 


RSS 2.0