höstväder
idag kom det dåliga humöret till borås.
det kom liksom sådär jättefort och bara satte fart in i min lägenhet och in under mitt täcke imorse - det raderade allting i sin väg.
när jag gick hem från jobbet häromdagen (enligt min mamma kan häromdagen vara vilken dag i ens liv som helst, men detta var verkligen här-om-dagen. kanske i måndags) så sparkade jag lite extra, lite mer än vad jag hade behövt, i löven på trottoaren på vägen in till stan. dom virvlade så härligt runt mina fötter, dom skapade en egen slags dans i vindpustarna. då kände jag mig som 8 och ett halvt igen. det var ganska härligt.
jag kände efter riktigt ordentligt och visst är det höst, snart vinter. snart mörkt på både kvällarna och morgnarna.
jag träffade lilla lovisa igår, hon skötte sig exemplariskt, hon är så fin, så otroligt liten. tänk när hon växer upp, undra hurdan personlighet hon kommer att få, vem kommer hon bli lik?
winnerbäckkonserten i fredags var ljuvlig. allting är ljuvligt när Lasse står på scenen. han har inte riktigt sålt in idén med folklig musik och country till mig, men när han äntligen står där i mitten på scenen vinner han mitt hjärta bara sådär. han berättade om sin gamla räv som kom till honom i logen före han gick ut och började spela i fredags, den gamla räven som vart med så himla många år och som han spelade innan han blev känd hemma. den gamla räven som fick honom att minnas.
jag längtar till rödvin och chill på fredag. mitt nya favoritvin får nog en chans igen, Il Nostro -mumma.
sofia h kommer till sandra imorgon, det ska bli kul att träffa henne, det var ganska länge sen (förutom igår - på ica)
jag har tappat humöret på min hyresvärd. och helt tappat förtroendet för dem. jag längtar tillbaka efter min bekymmerslösa bostadsrätt, jag tror faktiskt inte att jag kommer bo i någon mer hyresrätt. jag avskyr att behöva be i flera veckor om att få omtapetserat i ett rum pga en fuktskada. dom gör ingenting trots att dom har lovat att ta hand om det. jag får ringa och påminna och ringa och tjata men trots det har dom fastnat upp nu igen.
ju mer man klagar över tillvaron desto mer hittar man att klaga på. det stämmer, men ibland behöver man skaka av sig det man går och bär runt på.
sayonara.
det kom liksom sådär jättefort och bara satte fart in i min lägenhet och in under mitt täcke imorse - det raderade allting i sin väg.
när jag gick hem från jobbet häromdagen (enligt min mamma kan häromdagen vara vilken dag i ens liv som helst, men detta var verkligen här-om-dagen. kanske i måndags) så sparkade jag lite extra, lite mer än vad jag hade behövt, i löven på trottoaren på vägen in till stan. dom virvlade så härligt runt mina fötter, dom skapade en egen slags dans i vindpustarna. då kände jag mig som 8 och ett halvt igen. det var ganska härligt.
jag kände efter riktigt ordentligt och visst är det höst, snart vinter. snart mörkt på både kvällarna och morgnarna.
jag träffade lilla lovisa igår, hon skötte sig exemplariskt, hon är så fin, så otroligt liten. tänk när hon växer upp, undra hurdan personlighet hon kommer att få, vem kommer hon bli lik?
winnerbäckkonserten i fredags var ljuvlig. allting är ljuvligt när Lasse står på scenen. han har inte riktigt sålt in idén med folklig musik och country till mig, men när han äntligen står där i mitten på scenen vinner han mitt hjärta bara sådär. han berättade om sin gamla räv som kom till honom i logen före han gick ut och började spela i fredags, den gamla räven som vart med så himla många år och som han spelade innan han blev känd hemma. den gamla räven som fick honom att minnas.
jag längtar till rödvin och chill på fredag. mitt nya favoritvin får nog en chans igen, Il Nostro -mumma.
sofia h kommer till sandra imorgon, det ska bli kul att träffa henne, det var ganska länge sen (förutom igår - på ica)
jag har tappat humöret på min hyresvärd. och helt tappat förtroendet för dem. jag längtar tillbaka efter min bekymmerslösa bostadsrätt, jag tror faktiskt inte att jag kommer bo i någon mer hyresrätt. jag avskyr att behöva be i flera veckor om att få omtapetserat i ett rum pga en fuktskada. dom gör ingenting trots att dom har lovat att ta hand om det. jag får ringa och påminna och ringa och tjata men trots det har dom fastnat upp nu igen.
ju mer man klagar över tillvaron desto mer hittar man att klaga på. det stämmer, men ibland behöver man skaka av sig det man går och bär runt på.
sayonara.
Kommentarer
Trackback
