vinterfrusen

jag fortsätter förundras hur ett hjärta kan åka berg-och-dalbana men aldrig riktigt orka upp för de brantaste backarna utan stå och kämpa för att nå dit. jag förundras över människors makt över andra människor och hur respekten egentligen är tänkt att hanteras. jag förstår inte hur någon så enkelt kan rasera förhoppningar, förväntningar och framtidstro. hur ska man egentligen veta vad man ska göra, vilken väg man ska välja och om man ska lyssna på sitt hjärta eller sitt sunda förnuft som ändå finns någonstans där inne.